\n\t\t\t\t\t\t
1. Fattig\u00a0<\/strong>
\nAtt vara fattig \u00e4r inte bara att sakna pengar. Det kan ocks\u00e5 vara att inte f\u00e5 g\u00e5 i skolan, f\u00e5 ett jobb eller att f\u00e5 s\u00e4ga eller tycka vad man vill. Omkring 1,3 miljarder m\u00e4nniskor i v\u00e4rlden \u00e4r fattiga. Ungef\u00e4r h\u00e4lften av dem \u00e4r barn. Fattigdomen minskar i v\u00e4rlden, tack vare att fler m\u00e4nniskor f\u00e5r tillg\u00e5ng till v\u00e5rd, utbildning, rent vatten och f\u00e5r en r\u00e4ttvis l\u00f6n f\u00f6r sitt arbete.<\/p>\n2. Hungrig\u00a0<\/strong>
\nHunger \u00e4r det som flest m\u00e4nniskor i v\u00e4rlden d\u00f6r av. Idag lever ungef\u00e4r 821 miljoner m\u00e4nniskor i hunger. Brist p\u00e5 mat \u00e4r en katastrof, b\u00e5de f\u00f6r den som drabbas av det och f\u00f6r samh\u00e4llets m\u00f6jlighet att utvecklas. Det som kan l\u00f6sa bristen p\u00e5 mat \u00e4r framf\u00f6rallt ett h\u00e5llbart jordbruk och en r\u00e4ttvisare f\u00f6rdelning av den mat som finns.<\/p>\n3. M\u00e5 bra\u00a0<\/strong>
\nAtt m\u00e5 bra och ha en god h\u00e4lsa \u00e4r viktigt. Hur man m\u00e5r p\u00e5verkas av flera saker, till exempel ekonomin och hur samh\u00e4llet man v\u00e4xer upp i \u00e4r. \u00c4ven klimatet spelar roll. F\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra h\u00e4lsan beh\u00f6ver man se till att jobba med alla de tre sakerna. M\u00e4nniskors h\u00e4lsa blir b\u00e4ttre och b\u00e4ttre i hela v\u00e4rlden. Det beror bland annat p\u00e5 att fler f\u00e5r tillg\u00e5ng till bra v\u00e5rd.<\/p>\n4. Jag kan!\u00a0<\/strong>
\nAtt f\u00e5 utbildning \u00e4r en m\u00e4nsklig r\u00e4ttighet, men trots det kan ungef\u00e4r 774 miljoner m\u00e4nniskor i v\u00e4rlden inte l\u00e4sa. De flesta \u00e4r kvinnor. Att s\u00e5 m\u00e5nga saknar utbildning \u00e4r ett stort problem eftersom det \u00e4r en av de viktigaste grunderna f\u00f6r b\u00e5de h\u00e4lsa, j\u00e4mst\u00e4lldhet och m\u00f6jligheten att vara med och jobba f\u00f6r ett h\u00e5llbart samh\u00e4lle.<\/p>\n5. J\u00e4mst\u00e4lldhet\u00a0<\/strong>
\nJ\u00e4mst\u00e4lldhet och r\u00e4ttvisa mellan m\u00e4n och kvinnor leder till ett b\u00e4ttre fungerande samh\u00e4lle. V\u00e5ld mot kvinnor och diskriminering \u00e4r b\u00e5de d\u00e5ligt f\u00f6r den som drabbas och f\u00f6r utvecklingen i v\u00e4rlden. Man beh\u00f6ver jobba f\u00f6r att kvinnor och m\u00e4n ska ha lika r\u00e4ttigheter inom b\u00e5de politik och ekonomi och f\u00f6r att de ska ses som lika mycket v\u00e4rda.<\/p>\n6. Vatten\u00a0\u00a0<\/strong>
\nVatten \u00e4r livsviktigt f\u00f6r allt som lever p\u00e5 jorden. Brist p\u00e5 vatten kan leda till br\u00e5k, b\u00e5de i och mellan l\u00e4nder, men tillg\u00e5ng till vatten kan g\u00f6ra att l\u00e4nder samarbetar b\u00e4ttre och att m\u00f6jligheten till fred \u00f6kar. En av tre personer i v\u00e4rlden lever i en oh\u00e4lsosam milj\u00f6. De har till exempel inte tillg\u00e5ng till toaletter eller rent vatten att tv\u00e4tta sig med.<\/p>\n7.\u00a0Energi\u00a0<\/strong>
\nHur vi tillverkar och anv\u00e4nder energi och br\u00e4nslen p\u00e5verkar b\u00e5de klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och fattigdom i v\u00e4rlden. M\u00e5nga m\u00e4nniskor har inte tillg\u00e5ng till el, men n\u00e4r behovet \u00f6kar beh\u00f6ver vi hitta s\u00e4tt att producera el och v\u00e4rme p\u00e5 ett s\u00e4tt som jorden klarar av. D\u00e5 kan vi minska v\u00e5ra utsl\u00e4pp och se till att fler f\u00e5r tillg\u00e5ng till el och energi utan att vi skadar planeten.<\/p>\n8. Schysst jobb\u00a0<\/strong>
\nH\u00e4lften av alla m\u00e4nniskor som jobbar har en os\u00e4ker anst\u00e4llning. Det kan handla om att de f\u00e5r f\u00f6r lite i l\u00f6n eller inte f\u00e5r n\u00e5gra pengar om de blir sjuka och inte kan jobba. Att arbetena \u00e4r trygga, och ger m\u00e4nniskor tillr\u00e4ckligt med l\u00f6n och r\u00e4ttigheter p\u00e5 arbetsplatsen \u00e4r viktigt f\u00f6r alla i samh\u00e4llet. Vi ska g\u00f6ra allt f\u00f6r att stoppa barnarbete, m\u00e4nniskohandel och modernt slaveri.<\/p>\n9. Uppfinn framtiden
\n<\/strong>Att uppfinna nya saker d\u00e4r man anv\u00e4nder sig av ny teknik \u00e4r ett s\u00e4tt att l\u00f6sa de problem som vi m\u00e4nniskor och v\u00e5r planet st\u00e5r inf\u00f6r. P\u00e5 det s\u00e4ttet kan man skapa nya, mer milj\u00f6v\u00e4nliga, produkter. Att utveckla ny teknik skapar fler jobb, vilket beh\u00f6vs. Ett annat s\u00e4tt att arbeta f\u00f6r en h\u00e5llbar framtid \u00e4r att investera pengar i bra industrier och forskning kring milj\u00f6fr\u00e5gor.<\/p>\n10.\u00a0R\u00e4ttvist\u00a0<\/strong>
\nAtt f\u00f6rdela resurser och makt j\u00e4mt i v\u00e4rlden \u00e4r viktigt f\u00f6r ett h\u00e5llbart samh\u00e4lle. Ingen ska l\u00e4mnas utanf\u00f6r i utvecklingen. J\u00e4mlikhet inneb\u00e4r att alla ska ha lika r\u00e4ttigheter och m\u00f6jligheter, oavsett varifr\u00e5n man kommer, vilken religion man har, hur gammal man \u00e4r eller om man ser sig som kille eller tjej. J\u00e4mlikhet minskar risken f\u00f6r konflikter i v\u00e4rlden.<\/p>\n11. Staden\u00a0<\/strong>
\n\u00d6ver h\u00e4lften av v\u00e4rldens befolkning bor i st\u00e4der och antalet bara \u00f6kar. V\u00e4xande st\u00e4der kan vara bra f\u00f6r ekonomin, men det kan ocks\u00e5 leda till p\u00e5frestningar p\u00e5 ekosystemet. N\u00e4r st\u00e4der v\u00e4xer \u00e4r det viktigt att t\u00e4nka p\u00e5 milj\u00f6n n\u00e4r man bygger nya hus och planerar f\u00f6r att staden ska fungera. Till exempel m\u00e5ste teknik, transporter och \u00e5tervinning fungera n\u00e4r man blir fler.<\/p>\n12.\u00a0Kom och k\u00f6p!\u00a0<\/strong>
\nVisste du att en tredjedel av den mat som produceras sl\u00e4ngs? Att m\u00e4nniskan k\u00f6per och konsumerar f\u00f6r mycket \u00e4r ett stort problem. F\u00f6r att klimatet, milj\u00f6n och vi m\u00e4nniskor ska m\u00e5 bra m\u00e5ste vi b\u00e5de \u00e4ndra p\u00e5 hur mycket vi konsumerar och p\u00e5 vilket s\u00e4tt vi tillverkar saker. Just nu anv\u00e4nder vi mer resurser \u00e4n v\u00e5r planet klarar av.<\/p>\n13. Klimatprotest\u00a0<\/strong>
\nKlimatf\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r ett stort hot mot hela v\u00e5r planet. N\u00e4r v\u00e5ra utsl\u00e4pp forts\u00e4tter att \u00f6ka, s\u00e5 \u00f6kar ocks\u00e5 temperaturen p\u00e5 jorden. Det p\u00e5verkar b\u00e5de tillg\u00e5ngen p\u00e5 vatten och m\u00f6jligheten att odla mat och leder till att haven f\u00f6rsuras och risken f\u00f6r naturkatastrofer \u00f6kar. Genom att utbilda m\u00e4nniskor och hitta nya milj\u00f6smarta l\u00f6sningar kan vi minska klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n14. Under ytan<\/strong>
\nDet \u00e4r tack vare v\u00e4rldens hav som vi m\u00e4nniskor kan bo p\u00e5 jorden. Hur vi tar hand om haven p\u00e5verkar b\u00e5de klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och m\u00e4nniskans \u00f6verlevnad. N\u00e5gra av de problem som drabbar v\u00e5ra hav \u00e4r gifter, f\u00f6roreningar, f\u00f6rsurning och att vi fiskar f\u00f6r mycket. Varje \u00e5r hamnar \u00e5tta miljoner ton plast i haven. Vi har alltid beh\u00f6vt haven. Nu beh\u00f6ver haven oss.<\/p>\n15. V\u00e5r planet\u00a0<\/strong>
\nI v\u00e5ra skogar, v\u00e5tmarker, torrmarker och berg lever miljontals olika djurarter. V\u00e5r milj\u00f6 \u00e4r ocks\u00e5 viktig f\u00f6r v\u00e5rt behov av mat, energi, vatten och material f\u00f6r att tillverka saker. Dessutom renar v\u00e5ra omgivningar b\u00e5de luft och vatten. N\u00e4r vi f\u00f6rst\u00f6r, till exempel genom utsl\u00e4pp eller genom att hugga ner skog, hotar det b\u00e5de djurens och v\u00e5r \u00f6verlevnad.<\/p>\n16. Fred<\/strong>
\nFred g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r l\u00e4nder och samh\u00e4llen att utvecklas. Om det p\u00e5g\u00e5r krig inneb\u00e4r det inte bara lidande f\u00f6r m\u00e4nniskorna \u2013 det \u00e4r ocks\u00e5 d\u00e5ligt b\u00e5de f\u00f6r landets ekonomi och f\u00f6r milj\u00f6n. D\u00e4r det \u00e4r krig \u00e4r det sv\u00e5rare f\u00f6r folket att ta sig ur fattigdom. Om alla \u00e4r lika inf\u00f6r lagen och har lika r\u00e4ttigheter s\u00e5 \u00f6kar chansen till fred i samh\u00e4llet.<\/p>\n17. Tillsammans\u00a0<\/strong>
\nV\u00e4rlden \u00e4r mer sammankopplad \u00e4n n\u00e5gonsin och f\u00f6r att de Globala m\u00e5len ska bli verklighet m\u00e5ste alla samarbeta. Inget land eller grupp f\u00e5r l\u00e4mnas utanf\u00f6r. Att dela med sig av kunskap, teknik och pengar \u00e4r viktigt, precis som att hj\u00e4lpas \u00e5t vid kriser och katastrofer. F\u00f6r att genomf\u00f6ra de sjutton Globala m\u00e5len kr\u00e4vs en global solidaritet \u2013 att vi tar hand om varandra.<\/p>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\t\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\tDeltagande konstn\u00e4rer i Vi skapar framtiden\t\t\t\t\t<\/h3>\n\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t
Henrik Jonsson
\n<\/strong>Illustrat\u00f6ren och serietecknaren Henrik Jonsson \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r sina illustrationer till PAX-b\u00f6ckerna. Han har ocks\u00e5 tecknat serier i serietidningarna Batman och Suicide Squad f\u00f6r amerikanska DC Comics. I Vi skapar framtiden<\/strong>\u00a0<\/em>har Henrik valt att tolka m\u00e5l nummer 2: Hungrig.<\/p>\nSara Olausson<\/strong>
\nSara Olausson \u00e4r serietecknare och illustrat\u00f6r och har till exempel gett ut serieversioner av Barbro Lindgrens Loranga, Mazarin och Dartanjang i tre delar. Hon har nominerats till Augustpriset f\u00f6r sin bok Jordgubbsbarnen. I Vi skapar framtiden<\/em><\/strong> har Sara valt att tolka m\u00e5l nummer 3: M\u00e5r bra.<\/p>\nHenri\u00a0Gylander<\/strong>
\nSerieskaparen, illustrat\u00f6ren och pedagogen Henri Gylander har publicerat serier i bland annat Galago, Sydsvenskan och DN och har \u00e4ven samarbetat regelbundet med Kamratposten som illustrat\u00f6r. I Vi skapar framtiden<\/strong><\/em> har Henrik valt att tolka m\u00e5l nummer 4: Jag kan!<\/p>\nLotta Sj\u00f6berg<\/strong>
\nIllustrat\u00f6ren och serietecknaren Lotta Sj\u00f6berg har illustrerat \u00e5t flera stora f\u00f6rlag och organisationer, samt \u00e5t tidningar som Svenska Dagbladet, Vi f\u00f6r\u00e4ldrar och M\u00e5 bra. Dessutom har ett av hennes broderier blivit frim\u00e4rke! I Vi skapar framtiden<\/em><\/strong> har Lotta valt att tolka m\u00e5l nummer 6: Vatten.<\/p>\nJohan\u00a0Wanloo<\/strong>
\nJohan Wanloo \u00e4r serietecknare som regelbundet publiceras i G\u00f6teborgs-Posten, Dagens Nyheter och serietidningar som Galago och Herman Hedning. Han har bland annat tecknat Kapten Klara och serieversionen av Doktor Mugg. I Vi skapar framtiden<\/strong><\/em> har Johan valt att tolka m\u00e5l nummer 9: Uppfinn framtiden.<\/p>\nUlrika Linder<\/strong>
\nUlrika Linder \u00e4r konstn\u00e4r och arbetar p\u00e5 \u00e5tervinningscentraler. Hon har gett ut serieboken \u00c5tervinningscentralen p\u00e5 Galago f\u00f6rlag och p\u00e5 sitt instagramkonto Diskb\u00e4nkstecknaren tecknar hon \u00f6gonblicksbilder fr\u00e5n ett kaosartat liv. I Vi skapar framtiden<\/strong><\/em> har Ulrika valt att tolka m\u00e5l nummer 11: Staden.<\/p>\nFabian G\u00f6ranson
\n<\/strong>Fabian G\u00f6ranson \u00e4r en serieskapare och illustrat\u00f6r som bland annat gett ut en serieversion av August Strindbergs inferno. Under 2021 kommer hans barnb\u00f6cker \u00a0i bokserien Hokus pokus. Fabian \u00e4r engagerad inom klimatpolitik och i Vi skapar framtiden<\/strong><\/em> har han valt att tolka m\u00e5l nummer 12: Kom och k\u00f6p!
\n<\/strong><\/p>\nMatilda Ruta<\/strong>
\nBilderbokskonstn\u00e4ren och illustrat\u00f6ren Matilda Ruta innehar stol nummer fem i Svenska barnboksakademin. Hon har bland annat skapat barnb\u00f6ckerna om Ninna, och nominerats b\u00e5de till Augustpriset och Elsa Beskow-plaketten. I Vi skapar framtiden<\/strong><\/em> har Matilda valt att tolka m\u00e5l nummer 14: Under ytan.<\/p>\nKolbeinn\u00a0Karlsson<\/strong>
\nKolbeinn Karlsson \u00e4r serieskaparen som tecknat serier f\u00f6r bland annat Galago och Hj\u00e4lp!. Han har gett ut boken Trollkungen och hans konst har prytt Fridhemsplans tunnelbanestation i Stockholm. I Vi skapar framtiden<\/strong><\/em> har han valt att tolka m\u00e5l nummer 15: V\u00e5r planet.<\/p>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\t\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
S\u00e5 h\u00e4r g\u00e5r det till: Konstutst\u00e4llningen \u201dVi skapar framtiden\u201d best\u00e5r av sjutton konstverk \u2013 ett konstverk f\u00f6r var och ett av de Globala […]<\/p>\n","protected":false},"author":24,"featured_media":1624,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1622","page","type-page","status-publish","has-post-thumbnail","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.junis.se\/ledare\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1622","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.junis.se\/ledare\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.junis.se\/ledare\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.junis.se\/ledare\/wp-json\/wp\/v2\/users\/24"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.junis.se\/ledare\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1622"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/www.junis.se\/ledare\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1622\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2233,"href":"https:\/\/www.junis.se\/ledare\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1622\/revisions\/2233"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.junis.se\/ledare\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1624"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.junis.se\/ledare\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1622"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
![\"\"](\"https:\/\/www.junis.se\/ledare\/wp-content\/uploads\/sites\/2\/2021\/04\/logoviskaparframtidenfinal-380x108.png\")
<\/p>\n