Tusen spikar om dagen på Junis kojbyggarläger

Ljudet av barnens spikande och sågande hörs på långt håll när Junis ordnar kojbyggarläger i Nacka utanför Stockholm. Fyra fantasifulla kojor växer fram i en glänta - lägerdeltagarna har själva fått bestämma hur de ska se ut.
– Det bästa är att vi får bygga nästan hela tiden. Och att vi får bullar och fika, säger Jonas Lindholm, 10 år.

Kojbyggarlägret arrangeras gemensamt av Nykterhetsrörelsens Scoutförbund och Junis och har ledare från båda organisationerna på plats.
– Vi kör två läger i rad här. Varje läger är en vecka och har sexton deltagare. Det här är andra veckan vi kör, berättar ledaren Kalle Nilsson.

Clara Bremme spikar på en koja som både har väggfasta hyllor och blomdekorationer. Hon är 11 år och var med på kojbyggarlägret förra sommaren också.
–Det var så kul då, så jag ville vara med i år också. Det här lägret är lite lugnare än att vara på till exempel idrottsläger. Man får koppla av, vara kreativ och bygga nästan vad man vill. Nu ska vi bygga ett staket till kojan, berättar hon.

Det var många som ville vara med på sommarens läger, så många att det blev kö till lägerplatserna.
– Det är roligt att det är så populärt såklart, säger Kalle Nilsson. Barnen snackar om det efteråt. De är inte så vana vid att hålla på med brädor och spik och att få bygga så fritt. Det är mycket virke som går åt och nästan 1000 spikar om dagen!

Vid en av kojorna sitter Meja Blomgren Wassvik, 9 år, och spikar.
– Just nu gör jag dekorationer att ha i kojan, berättar hon. Det har varit kul att lära sig att bygga och roligt att få nya kompisar såklart. Det svåraste har varit att såga rakt.

På eftermiddagen är det dags för fikapaus. Kojorna börjar se färdiga ut, trots att det är två dagar kvar på lägret. Sista dagen blir det taklagsfest dit föräldrar och syskon är inbjudna.
– Ett barn sa att det var det bästa läger han varit på. Här får barnen lära sig att jobba med händerna, träna på att samarbeta och att göra klart en sak i taget. De gillar allt med lägret, förutom att vi måste riva kojorna sen för att återanvända virket, berättar ledaren Björn Hallrin och passar på att hälla upp en kopp kaffe. Han hinner stjälpa i sig en klunk innan barnen ropar på honom igen:
– Kom nu Björn! Skynda dig, vi måste bygga en balkong också!

Text och bild: Liza Viktorsson