Här blev jag sedd – och här vill jag ge andra samma chans
I ett föreningshus i Sandviken finns en plats där människor får vara sig själva, växa och hitta gemenskap. För Philipe Günther Bäckström började allt med ett lågstadiedisco. Idag är han en av dem som ser till att andra får samma möjlighet.
Ett hus mitt i livet
Här blev jag sedd. Jag vet hur mycket det betydde för mig att ha en sån här plats att gå till. Idag vill jag ge andra samma möjlighet, säger Philipe Günther Bäckström.
Philipe öppnar dörren till Huset, som alla kallar det. Föreningshuset ligger mitt i bostadsområdet Nya Bruket i Sandviken. Här i området är Philipe uppvuxen.
– Huset är ett hem och de som finns i Huset är som en familj. Det är en stabil plats, med både unga och vuxna. Här kan man vara sig själv.
Huset ägs av föreningen Movendi Vänskapsbandet och här driver Movendi verksamhet för barn, ungdomar och vuxna. På anslagstavlan vid kiosken sitter föreningsprogrammen uppe. Varje dag händer det något. I helgen var barnföreningen på utflykt till Borlänges badhus, imorgon har de vuxna en hantverksträff och i ungdomsföreningen Syskonkedjans egen lokal har folk börjat ladda inför kvällens träff då det ska bakas kladdkaka.
Från besökare till ledare
Philipe är ordförande i Syskonkedjan sedan flera år tillbaka, men hoppas på att det snart finns andra som är redo att ta över just det uppdraget.
På en rundtur i lokalerna kommer vi till den stora samlingslokalen med en scen.
– Jag minns första gången jag fick gå på lågstadiedisco här. Redan då tänkte jag att ”Jag vill bli en av dem”.
Philipes gamla skola ligger några hundra meter bort och på rasterna sprang han och alla klasskompisar till kiosken som finns i Huset. Här finns även en liten cafédel där det går att ta en macka, göra sina läxor och prata med vuxna. Så gjorde Philipe, och så fungerar det än idag.
– Efter att jag blev medlem som 12-åring bodde jag i princip här. Jag gjorde allt här. Jag kom hit raka vägen från skolan sedan gick jag hem och sov. Det här blev min frizon där jag kunde vara mig själv. För mig var det viktigt att det fanns vuxna förebilder här.
En plats där alla får vara med
Huset är en öppen plats för alla som vill och behöver vara här. En plats där man möter människor av alla de slag och lär sig att respektera varandra. Många medlemmar i Syskonkedjan kommer hit varje dag. Philipe beskriver det lite som en ungdomsgård, men med skillnaden att här är det medlemmarna i föreningen som tillsammans bestämmer vad man vill göra.
– Varför ska man vara kvar i en förening som man inte kan påverka..? Hade vi inte haft möjligheten att säga vad vi tycker, då hade jag och mina kompisar dragit för länge sedan.
Idéer som blir verklighet
Verksamheten är föreningens hjärta, menar Philipe. Ett bland medlemmar populärt bidrag av Philipe är Chokladövernattningen.
– Den var jädrigt populär när jag drog igång den på högstadiet och den är fortfarande lika populär.
Chokladövernattningen innebär helt enkelt att kolla på filmen Kalle och Chokladfabriken och att äta en massa choklad.
– Jag vet att jag hade glädje av det då, och det betyder ju att andra kan ha glädje av det idag.
I Syskonkedjans vårprogram som har spånats fram under en planeringshelg finns förutom de vanliga måndags- och fredagsträffarna även aktiviteter Musikalpizza (”Vi åker till Uppsala, ser en musikal och äter pizza), Monopolövernattning (”Vi spelar på på riktigt och alla är varsin spelpjäs”) och självklart vårens höjdpunkt Göteborgsresan.
Det är verksamheten som lockar folk till Huset. Om man själv tycker att något är roligt finns det säkert någon mer som vill göra samma sak, menar Philipe.
– Jag tycker kanske inte om pysselträffar, men jag tycker om musikalerna.
Att växa tillsammans
Medlemmarnas engagemang ser olika ut men totalt sett blir det en bredd. I Huset händer det saker som passar alla, i alla åldrar. Och numera är Philipe 25 år och en av de unga vuxna i Huset.
– Jag vill se till att sånt som jag själv har tyckt varit kul får leva kvar. Den hjälpen jag fick av mina förebilder att förverkliga idéer kan jag nu ge vidare andra. Jag engagerar mig för att jag tycker att det är kul. Men jag gör det även för andra, och jag ser att de mår bra.
Något som varit viktigt för honom har varit möjligheten att få arrangera saker.
– Jag fick börja göra de där discona som jag själv hade gått på, och utveckla dem. Och plötsligt var jag med och ansvarade för event för 300 ungdomar.
Vägen dit kan få genom att börja ta ansvar för en måndagsträff eller fredagsmys. Hur många ägg behövs egentligen köpas när det ska bakas kladdkaka till 15 personer? Hur får vi ut information om vårt midsommarfirande? Hur arrangerar vi en konsertkväll i satsningen Musiklyftet? Det kan även
handla om att skriva en insändare om riskerna med gårdsförsäljning av alkohol. Att ta ställning, formulera sina tankar och hitta vägar för att påverka.
För Philipe har medlemskapet lett till personlig utveckling och erfarenhet av ledarskap.
– Allt jag har lärt mig här har jag tagit med sig in i arbetslivet, exempelvis när jag jobbat på ungdomsgård eller som väktare.
Nu pluggar Philipe på en yrkesutbildning som han hoppas ska leda till att fortsätta jobba med unga människor. Engagemanget som föddes i föreningen följer med till flera sammanhang.
En frizon som gör skillnad
Även om Philipes utgångspunkt är att det ska vara roligt att vara med i föreningen, vet han att det även finns flera dimensioner.
– Det finns medlemmar som kan ha det jobbigt på olika sätt.
Det kan finnas någon som växer upp en familj med beroende, någon som har krångel med sin skolgång, någon som bor trångt i en stor familj. Att komma till föreningslokalen och hänga i de två stora soffgrupperna, spela sällskapsspel och laga tacos tillsammans en fredagskväll kan bli en viktig frizon. Philipe har kontakt med ungdomsboenden i kommunen och vet att det finns ungdomar som kan må bra av att komma hit.
– När vi planerar våra aktiviteter är det viktigt att ha en förståelse för hur andra kan ha det.
När andra har stängt försöker Huset hålla öppet. I samband med klassiska ”festarhelger” bjuder Syskonkedjan in till grillning eller övernattning. En möjlighet till ett alternativ till dem som vill och behöver.
Att ge vidare det man själv fått
Det har gått ganska många år sedan Philipe var med på det där första lågstadiediscot. Nu är han den som får se leendena på barnen som lämnar discot. Målet är att fler ska få utvecklas och växa här i Huset.
– Människorna, gemenskapen och möjligheterna är det som har fått mig att stanna kvar som medlem. Det här huset är mitt och om det ska finnas kvar behöver jag också ta hand om det.