Ludde gör det lättare att prata om problem hemma
Med läromedlet Ludde får vuxna som arbetar med barn ett verktyg att prata med barnen om att växa upp en i dysfunktionell hemmiljö.
– Jag tror och hoppas att materialet tar bort en del tabun kring att prata om ämnet, säger Gabriella Degerfält Hygrell som arbetar med projektet.
Materialet utgår från berättelsen om hunden Ludde, som precis som vilken hund som helst tycker om att vara ute och leka med sin husse. Men Ludde har det också jobbigt hemma eftersom husse dricker för mycket alkohol och inte alltid orkar med att ta hand om honom.
– Att utgå från en bilderbok om en hund gör det lättare för barnen att ta till sig vad boken handlar om. Man vågar beröra ämnet på ett sätt som man kanske inte hade gjort om berättelsen handlat om ett barn, säger Gabriella.
Den här kvällen har ett tiotal personer samlats i Junis lokaler i Stockholm för att få utbildning i materialet. De har alla den gemensamma nämnaren att de regelbundet arbetar med barn – antingen i sin profession eller genom ett ideellt ledaruppdrag.
Nina Mattas är förskollärare från Norrtälje och fick upp ögonen för Luddematerialet på Läromedelsmässan i Uppsala.
– Genom åren har jag mött många barn som levt i familjer med missbruk. Naturligtvis har det väckt ett starkt engagemang för frågan och jag hoppas att Luddeutbildningen ger mig mer kunskap och hjälper mig att upptäcka fler barn som kan vara i behov av stöd, säger hon.
Utbildningskvällen inleds med att Gabriella berättar om vilka problem barn får av att växa upp i en dysfunktionell hemmiljö:
– Att ha det jobbigt hemma påverkar barnen mycket. Det går ut över skolarbetet och relationerna med kompisarna. Om man ständigt oroar sig för hur mamma eller pappa mår, eller måste vara den som tar ansvar för småsyskonen hemma, så är det klart att man inte prioriterar att göra läxor eller har ork att leka efter skolan. Och om barnen inte får den hjälp de har rätt till ökar också risken för framtida problem med egen psykisk ohälsa eller eget framtida missbruk.
I pausen utbyter deltagarna erfarenheter och kan konstatera att de flesta har liknande upplevelser av att möta barn som växer upp i familjer med missbruk eller psykisk ohälsa.
Caroline Pettersson-Kirik som är ideell Junis-ledare i Stockholm berättar att hon tidigare gått en studiecirkel om ämnet. Nu vill hon lära sig mer.
– Som ledare är det en trygghet att få de här verktygen, att veta hur man ska agera när man upptäcker ett barn som har det jobbigt hemma. Man vet aldrig vad som kommer fram när man möter barn och det syns ju inte alltid direkt vem som är i behov av stöd.
Malin Rahlenius, jobbar som kurator i Södertälje:
– Jag fastnade för Ludde under Barnrättsdagarna i Örebro. Den här utbildningen ger mig fakta och en bekräftelse på att den kunskap jag har stämmer. Lärdomarna från utbildningen är värdefulla oavsett om jag kommer genomföra hela Luddekonceptet eller använda kunskaperna på annat sätt.
Hittills har Junis utbildat omkring sextio personer i Ludde-materialet, de flesta lärare, socionomer och kuratorer.
– Min största förhoppning är att materialet når hela vägen ut till barngrupperna och att det leder till att fler barn vågar börja prata om hur de har det hemma, oavsett vilken problematik det handlar om, säger Gabriella.
Text och bild: Liza Viktorsson